Brukens trädgårdar

 

Ofta hade bruksarbetarna egna odlingar då det i lönen även ingick en bit mark. Arbetarnas löner betalades då i forma av matvaror och utsäde. Bruken fungerade ofta som självhushållande samhällen. Man bedrev både skogsbruk och jordbruk.

Bruksägarna ville bo ståndsmässigt och runt flertalet av bruksområdena anlades också både parker och nyttoträdgårdar. Om ägaren till bruket däremot inte bodde permanent på platsen anlades i regel ingen representativ trädgård. Ända fram till mitten av 1800-talet köptes större delen av de växter som planterades utomlands. Det var till exempel vanligt med en landskapsliknande engelsk park. Där fanns snirklande gångar och vackra blickfång, kanske i form av lusthus och grävda bäckar. Träd och buskar planterades i grupper och fick sedan växa fritt för att ge ett naturligt intryck. Om det fanns prydnadsträdgårdar så fungerade de som platser för samvaro och förströelse. Där fanns sittplatser och ofta bersåer. De var mera geometriskt utformade och kunde vara kantade av alléer.

Kålodling och arbetarbostäder i Gysinge

Kålodling och arbetarbostäder i Gysinge år 1900

 

Nyttoträdgårdar med orangerier och växthus
Man ville både äta och bjuda på passande och representativ mat. De grönsaker och frukter man ville äta måste man också odla. Det var därför viktigt att det fanns duktiga trädgårdsmästare på bruket. Vid flera av de större bruken fanns även orangerier eller växthus. Det var också vanligt att under sommaren pryda sina terrasser till exempel med citrusträd och agaveplantor. Under vintern förvarades de exotiska växterna i orangeriet. Under början av 1800-talet fick potatisen sitt stora genomslag och odlingarna flyttades från trädgårdarna till åkrarna. Potatisen blev allt viktigare stapelföda. Man lärde sig dessutom att tillverka brännvin av potatis och det finns även bruk som hade egna brännerier.

 

Orangeriet i Gysinge

Orangeriet i Gysinge

 

Plan över Gysinge är 1758
Plan över Gysinge år 1758